fredag 1 november 2013

En Weekend i Buenos Aires

Så har man varit i Buenos Aires. En stad med 2,9 miljoner innevånare. Känns stort, faktskt!


Vi tog färjan över på Fredag kväll. En trevlig färd på en timme. Denna gången måste blåsten kommit från annat håll för färjan kändes stadig hela tiden.
Vi åkte tillsammans med ett annat svenskt par. Mycket trevliga.

Väl framkomna gick vi ca 15 minuter till hotellet. Ett jättefint hotell med dubbelrum inkl frukost för bara 500 kr/natt.









Vi bytte om och gick ut för att uppsöka en restaurang.
Vi hade fått tips om ett ställe med mycket god mat.
Det var tur för den oansenliga restaurangen hade vi nog inte gått in på annars.
Maten var utsökt. Jag åt Oxfilé, (Lomo på spanska), med potatisgratäng. Det är enda stället som jag sett haft gratäng, annars är det Pommes frites, eller Papas frites som det heter här, som gäller. Una cupa vino tinto (ett glas rödvin) till detta naturligtvis. Efter en Irish coffee gick vi hemåt mätta och belåtna.

Nästa morgon vaknade vi till vackert väder. Lite svalkande vindar som kan behövas när man ska gå i en storstad.
Först en god hotellfrukost.

Efter detta begav vi oss ut till shoppinggatan som låg alldeles bredvid. Var 5te meter vi gick stod det någon som endera ville växla pengar eller sälja en tangoshow, riktigt irriterande faktiskt.
Vi skulle inget ha för vi har ingen plats i våra resväskor sa Jan.

Sedan köpte han en ....... tjock Fleecejacka !?!?!
Jättesnygg, men ska bli intressant att se när den ska packas ner.
Jag köpte ett par örhängen.

Efter bara någon timme när Jan stod och skulle ta kort på en byggnad med sin mobil, kommer en moped med 2 personer på. De kör upp alldeles framför honom och försöker rycka åt sig hans telefon.
Med ett nödrop lyckas han hålla i den och de fortsatte förbi.
Detta var en nyttig läxa för oss alla.
I fortsättningen såg vi oss om innan vi tog upp mobilen, kan jag lova.
Vi åkte taxi mellan olika stadsdelar, det var otroligt billigt. En taxiresa för 4 personer med en körtid på ca 15-20 minuter kostade ca 30 Kronor. Jan såg tyvärr inte mycket framåt under resorna. Han satt i framsätet med den största taxameter jag sett, mitt i ansiktet.

Naturligtvis måste vi se kyrkogården där Eva Perón är begravd. Hon ligger i en familjegrav under namnet Duarte,
Herregud vilken plats, Det var som en liten stad med mur omkring. Där ligger säkert många rika och mäktiga personer. Det var som små hus, en del var säkert minst 5 meter höga. Mycket påkostat med tinnar och torn. I små fönster kunde man se in. Där stod det kistor, blommor och andra små statyetter på hyllor.
Väl värt ett besök!











Efter mycket letande fann vi hennes grav. Framför den satt en kvinna på alla fyra och läste halvt gråtande från ett papper. Trodde aldrig att hon skulle sluta. Efter det var vi alla lite berörda. Kändes lite dumt faktiskt att sedan ta kort på huset, för det var ju det som vi var där för.
Kvällen tillbringade vi på ytterligare en restaurang i stadsdelen San Thelmo.
Där åt jag återigen Oxfile. Denna gången med Papas fritas men den var friterad med vitlök och persilja, vilket var gott.
Som tur var fick vi beställa vin på denna restaurangen.
Det var nämligen så att Söndagen var det val i Argentina, då får man inte sälja alkoholhaltiga drycker från 20.00 Lördag till 20.00 Söndag.
Söndagen kunde blivit en vit dag. Ingen alkoholförsäljning får ske. Under dagen försökte vi att köpa öl några gånger men fick nöja oss med kaffe eller dricka.
Innan färjan skulle ta oss hemåt gick vi förbi en restaurang i Puerto Madero med en vinflaska på bordet. Där stannade vi och käkade.



Det blev min tredje Oxfilé med Papas frites och ett stort glas rödvin.
Efter att hämtat väskorna på hotellet begav vi oss till färjan som skulle ta oss "hem" igen.
Hemfärden gick bra men när vi skulle gå av så satt alla kvar. Något som vi inte förstod utropades gång på gång i högtalare. Plötsligt reste sig alla och vi följde med, Vi fick gå ut via bildäcket, varför har jag ingen aning om. Det är inte så lätt ibland, det där med språket.
Konstaterade att jag ätit ca 1 kg Oxfilé denna helgen och många glas rödvin.

Lomo - Mums!
Ojoj! De 10 kilo som jag gick ner innan jag reste hit har jag nog ätit upp nu, är jag rädd. Det kan nog bli några Nutrilett igen när jag kommer tillbaka till Sverige.
Men vad gör det. Trevligt har vi hela tiden !!!





torsdag 24 oktober 2013

Otroligt land

Idag har jag äntligen skrivit några vykort.
De har väntat några veckor på att bli skrivna.

Jag har ingen aning om hur jag ska få iväg dom, för här existerar inga postlådor. Hur konstigt som helst, hehe.
Det finns inga brevlådor i husen heller, varken i hyreshus eller villor. Har aldrig sett någon brevbärare.
De brev vi fått är från el-bolaget och de levereras av folk från företaget. De sticks in i en springa i dörren.
De som har "hela" dörrar, får posten på trottoaren utanför huset. Alla kan ju fantisera om hur det blir när det blåser eller regnar.

Helt otroligt som mycket annat i detta land.

Fackföreningen är en annan sak som är helt outstanding.
Arbetarna strejkar nästan varje vecka. Det kan röra sig om några timmar upp till flera dagar. Orsakerna varierar men flera tusen människor kommer inte till sina arbeten. Ni kan tänka er vilka förseningar det blir och vilka kostnader. Det Massabruk som Jan jobbar vid skulle varit färdigbyggt för länge länge sedan. Det blir säkerligen inte klart i år.

I morgon byter vi land i några dagar. Vi ska åka färjan över floden till Buenos Aires. Det blir en trevlig weekend med storstadsliv som omväxling.


onsdag 16 oktober 2013

Uruguansk vardag

Jaha här är jag igen.

Är nog ingen bra bloggare, om bloggare ska lägga ut något varje dag. Det är inte riktigt min grej. Men nu kommer lite iallafall.

En del undrar över Uruguay, hur det är som land att leva i.

Här kommer lite som jag sett och hört.



Innevånarna i Uruguay är vänliga men väldigt dåliga på Engelska. Det är bara en bråkdel av folk som kan fler språk än Spanska. Eftersom jag inte kan Spanska så är det inte så lätt att förstå varann.
En kväll vi var ute och åt så beställde jag, det jag trodde var, oxfilé från menyn. Det är inte så lätt då de sällan har meny på Engelska. Jag var noga med att påpeka att jag ville ha den medium. Servitrisen verkade inte fatta så jag påpekade igen "medium". Äntligen fattade hon. Hon log och nickade. När maten kom in så var det visserligen oxfilé men den var skuren i små små bitar. Haha, där fick kocken något att bita i, att steka de små bitarna medium. Men gott var det.

Maten håller ganska hög kvalité men det skiftar från dag till dag. Man vet aldrig riktigt vad man får när man beställer.
Att äta ute är ganska dyrt, det ligger något under svenska priser men inte mycket.
Vi bor mitt i turistområdet och det är många Argentinare som reser hit. Många av de fast boende här har säkert inte råd att äta ute.

Lönerna är inte höga här. Har hört att genomsnittslönen ligger på 15000 Pesos, en sjuksköterska tjänar ca 20000 pesos.
Jämfört med Svenska kronor så delar man Pesos enklast med 3. Det innebär att många tjänar ca 5000 kr/månad, det är inte mycket. Maten är ganska billig, speciellt kött. 1 kg oxfilé kan kosta från ca 60 Svenska kronor. Vin finns från 50 kr och uppåt. Öl kan man köpa i 1-liters glasflaska för ca 17 kr.
Mjölk, yougurt och grädde köper man i plastpåsar. Påsarna har god kvalité men känns lite konstigt med en fladdrig plastpåse, och det gäller att kunna hälla upp den i något efter man öppnat.

De flesta försörjer sig på spannmål och kor. Det finns oändligt med odlad mark när man åker lite utanför stan. Det är inte mycket berg utan naturen kanske kan liknas vid Skåne. Många lever på sina biffkor som finns hur många som helst men det finns även en hel del får mm.




Kommunikationen sker endera med buss, bil, hästkärra eller moped/motorcykel.
Bilarna är varierande men oftast mycket små. Många åker runt i "gamla" bilar från 60- och 70-talet. En del är riktiga skrothögar, det kan fattas både rutor och skärmar. Skulle bli stort bortfall om de skulle besiktigas enl Svenska mått.
Mopeder är väldigt vanligt förekommande. Hela familjen åker på mopeden tillsammans. Inte ovanligt att det sitter en 4-åring först, sedan pappan efter dessa sitter mamman med ett spädbarn på armen. Herregud vad farligt, men så åker många här.
Ryktet säger att många kör utan körkort så det gäller att passa sig när man möter bilar. Hundar står ofta lösa på lastflaken under färd.
Parkerar gör man var som helst och hur som helst.
De är heller inte ovanligt att man möter en hästkärra.

När man kommer lite utanför stan så står det ofta hästar och ibland någon ko parkerad utefter vägen. Förmodligen är det folk som inte äger några marker. De binder helt enkelt fast hästen eller kon i diket utanför tomten, sedan förmodar jag att de flyttar dom när de betat av där de stått. Lite originellt men smart.

Vi bor i den gamla delen av Colonia. Den består nästan bara av små stenhus med möjligen 2 våningar. Många hus är flera hundra år gamla. Resterande hus i Colonia består oftast av flerfamiljshus, några hyreshus och villor. I utkanten av stan bor de fattigaste. Där kan husen bestå av några plåtar man knutit ihop. Det är stora kolonier av områden som man inte skulle vilja gå en mörk kväll.

Vädret har nu äntligen vänt. Våren har kommit och den kan liknas vid Svenska sommar.Det är ca 20 grader på natten och 25-30 på dagen. Underbart !!
Det blåser en hel del men det beror förmodligen att vi är så nära floden. Träden har fått nya gröna blad och blommorna börjar komma lite här och var. Bougainvillean börjar att slå ut. Den har vi som häck i trädgården. Kommer att bli helt enastående.
Solar gör man stor försiktighet här. Efter en timme är man bränd. Det är nästan som att ligga i ett solarium.

Många lös springande hundar och katter finns här. De har sina egna revir. På vår gata regerar en schäfer vid namn Felix. Han ägs av en Argentinsk kvinna som har ett hus här som sommarhus. Så när hon åker hem lämnar hon hunden på gatan, så får han klara sig själv tills hon kommer tillbaka nästa gång.

Jag ger några katter mat på vår balkong. De ska vara födda här förra året enl vår granne. De är skygga men särskilt en mager stackare har fått förtroende för mig så jag får klappa den.
De har det nog ganska bra ändå med friheten, bara de inte blir sjuka.


fredag 4 oktober 2013

Pissväder

Pissväder
I natt har det blåst så jag trodde taket skulle blåsa bort. Ibland kan man höra att det knäpper i gamla hus
Här knäpper det inte, här dundrar det.
Trodde vid ett tillfälle att någon slog in ytterdörren, men den fanns kvar när det äntligen blev morgon.
Har legat vaken nästan hela natten och hört detta förskräckliga blåsande.

Det regnar stundtals under dagen och blåser, om än inte lika kraftigt som i natt.
Kanske det blir innedag i dag.
Men man vet aldrig, plötsligt vänder det och blir klarblå himmel. Vädret vänder oerhört fort här i Uruguay


Nästan inga turister utanför idag.
Och katten är inte hemma. Han var bara här och åt sedan försvann han.


onsdag 2 oktober 2013

Hualigen !!


Snabbt uppvaknande idag.
            
En JÄTTESPINDEL klättrade över tangentbordet på datorn när jag använde den I SÄNGEN !!!      
Med ett illtjut, slängde jag datorn, hoppade ur sängen.

Herregud ta mig härifrån !!!    

Den Jäveln försvann sedan spårlöst innan jag hann slänga ut han. Har verkligen vänt upp å ner på hela sovrummet ...... han är BORTA !!!
Det värsta är även om jag inte ser honom så finns han ju kvar i vårt SOVRUM.
Kommer att drömma mardrömmar de närmaste nätterna

Den är säkert inte farlig säger du.
Alla spindlar är farliga, man kan få hjärtattack av rädslan.

De flesta vet säkert att jag är jätterädd för spindlar och den här var enormt stor, UUUUUhhh

Sitter nu i köket och undrar vad i h... vete gör jag nu!!

Blir många glas vin innan sänggåendet ikväll vill jag lova !!


Mitt husdjur


Min nya kompis. Hon bor här på gården med sina syskon, föddes här för ett år sedan.
Jättesöt och jättekelig.
Efter några räkor så blev vi vänner.
Eftersom Jan är allergisk så blir våra möten utomhus.




Någonting att äta. Whiskas kanske blir nog bra.


Och någonstans att sova. En flätad korg med en plastpåse runt. Tät mot blåst och regn.
En liten hopviken badrumsmatta blir mjukare att ligga på

Avis-kontoret

Dag 2 i Montevideo fick vi bege oss till flygplatsen för att tala med någon ang hyrbilskontraktet.
Var ju trevligt att få se hur det såg ut där.
Allt ordnade sig till sist.



Flygplatsen hade speciella parkeringar för hjärtsjuka, eller vad tror ni ??


Handikapp-platser fanns också naturligtvis


Efter detta begav vi oss till shoppingcenter Geant som låg alldeles i närheten.
Där fick jag min efterlängtade solstol inköpt.