Jaha här är jag igen.
Är nog ingen bra bloggare, om bloggare ska lägga ut något varje dag. Det är inte riktigt min grej. Men nu kommer lite iallafall.
En del undrar över Uruguay, hur det är som land att leva i.
Här kommer lite som jag sett och hört.
Innevånarna i Uruguay är vänliga men väldigt dåliga på Engelska. Det är bara en bråkdel av folk som kan fler språk än Spanska. Eftersom jag inte kan Spanska så är det inte så lätt att förstå varann.
En kväll vi var ute och åt så beställde jag, det jag trodde var, oxfilé från menyn. Det är inte så lätt då de sällan har meny på Engelska. Jag var noga med att påpeka att jag ville ha den medium. Servitrisen verkade inte fatta så jag påpekade igen "medium". Äntligen fattade hon. Hon log och nickade. När maten kom in så var det visserligen oxfilé men den var skuren i små små bitar. Haha, där fick kocken något att bita i, att steka de små bitarna medium. Men gott var det.
Maten håller ganska hög kvalité men det skiftar från dag till dag. Man vet aldrig riktigt vad man får när man beställer.
Att äta ute är ganska dyrt, det ligger något under svenska priser men inte mycket.
Vi bor mitt i turistområdet och det är många Argentinare som reser hit. Många av de fast boende här har säkert inte råd att äta ute.
Lönerna är inte höga här. Har hört att genomsnittslönen ligger på 15000 Pesos, en sjuksköterska tjänar ca 20000 pesos.
Jämfört med Svenska kronor så delar man Pesos enklast med 3. Det innebär att många tjänar ca 5000 kr/månad, det är inte mycket. Maten är ganska billig, speciellt kött. 1 kg oxfilé kan kosta från ca 60 Svenska kronor. Vin finns från 50 kr och uppåt. Öl kan man köpa i 1-liters glasflaska för ca 17 kr.
Mjölk, yougurt och grädde köper man i plastpåsar. Påsarna har god kvalité men känns lite konstigt med en fladdrig plastpåse, och det gäller att kunna hälla upp den i något efter man öppnat.
De flesta försörjer sig på spannmål och kor. Det finns oändligt med odlad mark när man åker lite utanför stan. Det är inte mycket berg utan naturen kanske kan liknas vid Skåne. Många lever på sina biffkor som finns hur många som helst men det finns även en hel del får mm.
Kommunikationen sker endera med buss, bil, hästkärra eller moped/motorcykel.
Bilarna är varierande men oftast mycket små. Många åker runt i "gamla" bilar från 60- och 70-talet. En del är riktiga skrothögar, det kan fattas både rutor och skärmar. Skulle bli stort bortfall om de skulle besiktigas enl Svenska mått.
Mopeder är väldigt vanligt förekommande. Hela familjen åker på mopeden tillsammans. Inte ovanligt att det sitter en 4-åring först, sedan pappan efter dessa sitter mamman med ett spädbarn på armen. Herregud vad farligt, men så åker många här.
Ryktet säger att många kör utan körkort så det gäller att passa sig när man möter bilar. Hundar står ofta lösa på lastflaken under färd.
Parkerar gör man var som helst och hur som helst.
De är heller inte ovanligt att man möter en hästkärra.
När man kommer lite utanför stan så står det ofta hästar och ibland någon ko parkerad utefter vägen. Förmodligen är det folk som inte äger några marker. De binder helt enkelt fast hästen eller kon i diket utanför tomten, sedan förmodar jag att de flyttar dom när de betat av där de stått. Lite originellt men smart.
Vi bor i den gamla delen av Colonia. Den består nästan bara av små stenhus med möjligen 2 våningar. Många hus är flera hundra år gamla. Resterande hus i Colonia består oftast av flerfamiljshus, några hyreshus och villor. I utkanten av stan bor de fattigaste. Där kan husen bestå av några plåtar man knutit ihop. Det är stora kolonier av områden som man inte skulle vilja gå en mörk kväll.
Vädret har nu äntligen vänt. Våren har kommit och den kan liknas vid Svenska sommar.Det är ca 20 grader på natten och 25-30 på dagen. Underbart !!
Det blåser en hel del men det beror förmodligen att vi är så nära floden. Träden har fått nya gröna blad och blommorna börjar komma lite här och var. Bougainvillean börjar att slå ut. Den har vi som häck i trädgården. Kommer att bli helt enastående.
Solar gör man stor försiktighet här. Efter en timme är man bränd. Det är nästan som att ligga i ett solarium.
Många lös springande hundar och katter finns här. De har sina egna revir. På vår gata regerar en schäfer vid namn Felix. Han ägs av en Argentinsk kvinna som har ett hus här som sommarhus. Så när hon åker hem lämnar hon hunden på gatan, så får han klara sig själv tills hon kommer tillbaka nästa gång.
Jag ger några katter mat på vår balkong. De ska vara födda här förra året enl vår granne. De är skygga men särskilt en mager stackare har fått förtroende för mig så jag får klappa den.
De har det nog ganska bra ändå med friheten, bara de inte blir sjuka.


Inga kommentarer:
Skicka en kommentar